fredag 1 april 2011

I väntan på domedagen

Somliga anser att domedagen kommer den 21 maj 2011. Andra tror att det dröjer ytterligare några år innan först den ekonomiska undergången kommer, därefter den stora energikrisen.

Under första halvan av mitt liv var jag totalt ointresserad av ekonomiska frågor. Så länge jag fick min lön, hade en buffert på banken och kunde betala av mina lån var allt bra. DNs ekonomisidor tittade jag aldrig på. Inte heller förstod jag vad börsen var.

Dock hade jag förstått att det fanns låg- och högkonjunkturer. Men jag förstod inte att det ena förutsätter det andra. Därför trodde jag inte på profetiorna i slutet av 1980-talet, då man varnade för lågkonjunktur. Det kunde ju inte vara möjligt – allt gick ju så bra, fler och fler fick arbeten, standarden steg.

Men så hände det. Det blev en kris på riktigt. Den angick inte mig personligen, men mina patienter.

Det jag minns bäst är den välutbildade mannen vars hustru var gravid. De hade just sålt sin fina lägenhet i innerstan och köpt sig en bra men inte luxuös villa i Nacka. Han hade aldrig någonsin behövt söka ett jobb – han hade alltid fått bra erbjudanden. Nu blev han av med jobbet.

Naturligtvis trodde han att det skulle vara lätt för honom att få nytt jobb. Han sökte och sökte – men fick inget. Till slut gick han till a-kassan – men det hade gått mer än sex månader och han var utförsäkrad. Skulle han få socialbidrag måste han göra sig av med villan – och sitta med enorma skulder utan att ha någon motsvarande tillgång.

Självklart mådde han psykiskt inte bra. Men vad kunde jag göra? Han fick två veckors sjukskrivning som andrum. Men mer kunde jag inte ge honom. Jag vet inte hur det gick för honom, men jag har aldrig glömt honom.

 Numera läser jag ekonomidelen allra först. Här kan det komma en positiv artikel om hur tillväxten och BNP ökar medan arbetslösheten minskar, och att detta kommer att bestå under flera år framåt. Samtidigt läser jag om att Saab behöver mer pengar, att klädaffärer inte fått sälja så mycket som de hoppats, att prisökningen på bostäder bromsat upp och att Kina bromsar in. Börsbolagen investerar inte – de ökar utdelningen till aktieägarna. Denna gång har jag insett att nästa kris kan vara på god väg – betydligt tidigare än vad många tror.

JAK arrangerar seminarier om finans- klimat- och energikrisen
Lyssna till Nicole Foss på Youtube

Häromdagen lyssnade jag till Nicole Foss. En fascinerande kvinna, framför allt med hänsyn till hennes blandade meriter. De som stod för seminariet var JAK medlemsbank (räntefria lån), Klimatmagasinet Effekt och Transition Sweden (övergång till en annan ekonomi).

Vad Foss gör är att koppla ihop peak oil och de krympande energitillgångarna med det ekonomiska systemet.

Peak oil innebär att vi inte längre kan öka utvinningen av den billiga energi vi byggt upp industrialismen på. Dessutom går det åt allt mer energi för att producera en enhet energi. Tidigare kunde man få ut 100 enheter olja per satsad energienhet. Idag får man ut 10 enheter. Det betyder inte bara att oljepriset stiger utan också att lönsamheten minskar vilket påverkar företagens investeringsintresse.

Foss menar att vi byggt in oss i ett oljeberoende också när det gäller vindkraft och solceller. Det behövs olja för att tillverka dessa. Vi lär dagligen göra av med 400 års lagrad solenergi. När det gäller etanol så går det in mer energi än vad man får ut.

Pengar tillverkas av bankerna när de lånar ut pengar. Utan skulder inga pengar. En skuld kan lånas ut i många led och ge stora ränteinkomster. Om människor inte sätter sig i skuld, dvs. lånar pengar från banken, så minskar penningmängden. Men för att räntorna ska kunna betalas måste penningmängden öka, dvs. fler människor sätta sig i skuld.

Det ekonomiska systemet liknar hon vid ett korthus och jämför med Ponzi-bedrägeri. ”The Greater Fool Theory” innebär att jag köper något för att jag tror att någon annan är en ännu större idiot så jag kan sälja det till ett högre pris. Jag skapar mig en virtuell rikedom genom spekulationer – tjänar pengar på pengar. Men de som kommer in sent i systemet kommer att stå där med en ”tom väska”.

Det som driver marknaden är hopp och vinstlystnad. Positiv feedback gör att marknaden går upp och expanderar, negativ att den minskar. Vad som händer i finansmarknaden indikerar vad som kommer att hända i den verkliga marknaden, senare.

Ponzi-bedrägerier, positiv feedback och billiga krediter (lån) gör att bubblor byggs upp. Förr eller senare spricker bubblorna för det finns inget riktigt värde bakom dem. Det är vad vi ser i Grekland och Irland just nu, i USA för några år sedan, i Sverige 1990.

När en bubbla spruckit ökar arbetslöshet och osäkerhet. Besparingar kan krympa ihop. Då börjar människor tänka innan de ger ut pengar. Rädslan ökar, tilliten minskar. Köpkraften, värdet av pengar, sjunker snabbare än priserna, vilket innebär deflation. Efterfrågan minskar, t.ex. på kläder och bilar som i Sverige idag, vilket leder till minskad efterfrågan på energi. Då blir energi ointressant för investerarna, vilket kan leda till brist på energi.

Nicole Foss tror att energikrisen kommer inom fem år, men att den stora finanskrisen kommer dessförinnan.

Nicole Foss råd till oss småsparare är att snabbt lösa våra lån. Därefter ska vi se till att ha cash hemma, för åtminstone ett par månader framåt. Våra sparpengar ska vi ha där staten garanterar deras värde. Vill vi investera ska vi göra det i sådant som har verklig värde: mark, verktyg, skog, mat, tjänster.

Så ska vi försöka bli så självförsörjande som möjligt. Mat- och energiproduktion bör byggas upp lokalt. Omställningsrörelsen (transition movement) kan vara en hjälp på vägen.

Intressant är att vare sig SvD eller DN skrivit något om Foss besök.

Mer med Nicole Foss
The Automatic Earth  Nicole Foss hemsida
We Need Freedom of Action to Confront Peak Oil  Föredrag på Youtube

Läs vad andra har skrivit
Cornucopia 

Lär dig om banksystemet
Pengar som skuld  (Money as Debt) i fem delar med svensk text på Youtube.
Pengar som skuld II i åtta delar.  

2 kommentarer:

  1. Så länge vi behöver fossila bränslen för transporter kommer efterfrågan inte att försvinna bara för att priset stiger. Priset kommer att stiga långsamt eftersom man fortfarande hittar nya oljekällor men att kostnaderna för att utvinna oljan också stiger. Investeringsviljan avtar inte för att priset stiger - bara om efterfrågan sjunker, vilket den gör antingen pga priset eller pga alternativa bränslen.

    Jag tror, kort sagt, inte på att domedagen kommer inom 5 år. Däremot är det antagligen ett gott råd att försöka(!) minska sina skulder. Betänk dock att staterna i västvärlden kommer att hålla bankerna under armarna igen, och igen, och igen. Och avgörandet ligger nog hos Kina som skulle kunna sänka hela USA ekonomiskt.

    Vind- sol- och vattenenergi utvecklas kontinuerligt. Staterna kommer snart att satsa än mer på dessa energiformer för att rädda sina samhällen (och klimatet?). Kanske kan därmed oljan räcka tills de alternativa energiformerna har byggts ut tillräckligt för att peakoil inte ska få den katastrofala effekt som Nicole Foss hävdar.

    Det är i alla fall vad jag hoppas på. Kärnkraften har ju visat sig vara både farlig(sic!) och dyr (ex Finland) så det är bara ett tillfälligt sidospår.

    Vad jag funderat på sista tiden är vad som händer i Sverige med alla våra pensionspengar som nu är placerade i aktier? Om Nicole Foss trots allt får rätt så blir väl dom värdelösa över en natt? Kommer staten att betala ut pensioner ändå?

    /anders

    SvaraRadera
  2. Visst är det en spännande - och osäker - tid vi lever i! Nicole Foss menade att när bubblan brister så håller vi i våra pengar. Och då finns ingen efterfrågan på energi. Då sjunker priset. Och ointresset att investera minskar.

    Beträffande alternativa energiformer så verkar det som om det ligger långt fram i tiden att kunna producera stora mängder billigt. Hon ifrågasatte att vi kommer att ha råd att bygga anläggningarna - det hörde jag från annat håll på 90-talet.

    Pensionerna: Det har vi ju vetat sedan start att det är rena hazardspelet, att det är stor risk att våra barn får mycket dåliga pensioner. Kommer staten verkligen ha råd att betala både pensioner och våra garanterade pengar på banken? Var får de pengar från om arbetslösheten är hög?

    Många frågor blir det ...

    SvaraRadera