Uppdatering 25.7.2013. Det tycks inte ha blivit bättre! DN: Det finns stora brister i Sveriges krisberedskap.
Den här våren har vi omgivits av katastrofer som inte drabbat oss. Men vilken av dem som helst hade kunnat drabba oss, när som helst.
- Kärnkraftskatastrofen i Japan
- Översvämningarna i USA
- Epidemin med multiresistenta bakterier i Tyskland
Det finns mycket som talar för att även vi kommer att få räkna med katastrofer, av större eller mindre grad. Alla som vet något om klimatförändringarna (oavsett om de är "naturliga" eller "man made") vet att risken för värmeböljor och översvämningar ökar, kanske även för köldknäppar. Multiresistensen sprider sig över jorden - vi kan inte räkna med att behålla dagens tämligen säkra situation. Att säkerheten vid våra kärnkraftverk inte är 100 % vet vi sedan tidigare.
Socialdepartementet har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Bland annat vill man inrätta en samordningsfunktion. Läkare för Miljön var inbjuden remissinstans och jag var med på en hearing.
Min slutsats var att en epidemi med multiresistenta bakterier är att betrakta som en katastrof. Man ska behandla den på samma sätt som en katastrof. Det behövs en ledning med mandat. När det gäller epidemier kan det behövas en "smittskyddsgeneral" som har rätt att besluta över andra organisationer. Idag är ansvaret är utspritt på olika offentliga och privata aktörer med dålig samordning. Det är tveksamt om det ingår katastrofberedskap i upphandlingsunderlagen. Dessutom är en katastrof svår att förutse, och det är inte säkert att man kan förutse vilka insatser som kan behövas. Därför kan det vara mycket svårt att formulera ett uppdrag om katastrofberedskap för ett upphandlingsunderlag, och också svårt att värdera det i kronor ersättning.
Den 18 mars var det två personer som fick varsin artikel om bristande beredskap publicerad. Eftersom de har olika vinklingar kompletterar de varandra i viss mån. Mest intressant är DN-artikeln som anför ytterligare ett argument mot privatiseringar.
LÄS MER
Kaj Karlsson: Vår beredskap är inte alls god Aftonbladet 18.3.2011
Privatisering gör Sverige dåligt rustat mot katastrofer DN Debatt 18.3.2011
Krisberedskap på nätet SvD 17.6.2011
MINA TEXTER
Privatisering och katastrofberedskapen Tankesmedja allmänmedicin 18.3.2011 (8 kommentarer)
Privatiseringen och katastrofberedskapen Dagens Medicin mars 2011
Länkat till Intressant.
Den här våren har vi omgivits av katastrofer som inte drabbat oss. Men vilken av dem som helst hade kunnat drabba oss, när som helst.
- Kärnkraftskatastrofen i Japan
- Översvämningarna i USA
- Epidemin med multiresistenta bakterier i Tyskland
Det finns mycket som talar för att även vi kommer att få räkna med katastrofer, av större eller mindre grad. Alla som vet något om klimatförändringarna (oavsett om de är "naturliga" eller "man made") vet att risken för värmeböljor och översvämningar ökar, kanske även för köldknäppar. Multiresistensen sprider sig över jorden - vi kan inte räkna med att behålla dagens tämligen säkra situation. Att säkerheten vid våra kärnkraftverk inte är 100 % vet vi sedan tidigare.
Socialdepartementet har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Bland annat vill man inrätta en samordningsfunktion. Läkare för Miljön var inbjuden remissinstans och jag var med på en hearing.
Min slutsats var att en epidemi med multiresistenta bakterier är att betrakta som en katastrof. Man ska behandla den på samma sätt som en katastrof. Det behövs en ledning med mandat. När det gäller epidemier kan det behövas en "smittskyddsgeneral" som har rätt att besluta över andra organisationer. Idag är ansvaret är utspritt på olika offentliga och privata aktörer med dålig samordning. Det är tveksamt om det ingår katastrofberedskap i upphandlingsunderlagen. Dessutom är en katastrof svår att förutse, och det är inte säkert att man kan förutse vilka insatser som kan behövas. Därför kan det vara mycket svårt att formulera ett uppdrag om katastrofberedskap för ett upphandlingsunderlag, och också svårt att värdera det i kronor ersättning.
Den 18 mars var det två personer som fick varsin artikel om bristande beredskap publicerad. Eftersom de har olika vinklingar kompletterar de varandra i viss mån. Mest intressant är DN-artikeln som anför ytterligare ett argument mot privatiseringar.
LÄS MER
Kaj Karlsson: Vår beredskap är inte alls god Aftonbladet 18.3.2011
Privatisering gör Sverige dåligt rustat mot katastrofer DN Debatt 18.3.2011
Krisberedskap på nätet SvD 17.6.2011
MINA TEXTER
Privatisering och katastrofberedskapen Tankesmedja allmänmedicin 18.3.2011 (8 kommentarer)
Privatiseringen och katastrofberedskapen Dagens Medicin mars 2011
Länkat till Intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar